Den stora utmaningen i industriprojekt i utvecklingsländer är att hitta enkel och hållbar teknik som för en liten investering ger hög produktivitet och högsta kvalitet. Klas Bengtsson har gjort den utmaningen till sin livsuppgift.
Klas har ett förflutet som forskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Han är numera vd för SSC Forestry, en grupp av företag med moderföretaget Svensk SkogsCertifiering AB, med verksamhet över hela världen. Organisationen arbetar med uthålligt skogsbruk, vilket innefattar miljöcertifiering av skogsbruk och projekt som syftar till att förädla och marknadsföra skog på ett ansvarsfullt sätt.
– Det är inte god miljövård att lämna skogen vind för våg, säger Klas.
Skogen på väg att brännas
För fem år sedan medverkade SSC Forestry i ett projekt i Tanzania. Problemet var stor tallskog som planterats utan tanke på fortsättningen. Plantagen var i ett bedrövligt skick och ägarna funderade på att bränna ned alltihop och istället plantera Eucalyptus.
– En plantageskog havererar efter 20 år om man inte sköter den, säger Klas. SSC Forestry lämnade istället ett tredelat förslag. Planteringen måste skötas optimalt och långsiktigt. Resultatet blev att hela skogsinnehavet, som det första i Tanzania, miljöcertifierades enligt Forest Stewardship Council(FSC). Man hittade exportkunder för konstruktionsvirke, men intäkterna kunde inte bära en investering i ett traditionellt storskaligt sågverk.
– I utvecklingsländer saknas infrastruktur och kunnande som krävs för att hålla igång en sådan anläggning, säger Klas.
Lösningen blev istället åtta ramsågar från Låks och en begagnad bandsåg från Sydafrika för att tillverka blocken. Industribandsågen med dubbla blad måste köras i flerskift för att förse Låkssågarna med block.
Mannen bakom den delade linjalen
SSC Forestry driver även ett projekt i El Salvador där man ska arbeta med hela kedjan från plantskola till färdiga produkter. Plantskolan är i full drift och planteringar pågår. Nästa steg är att bygga ett sågverk enligt den utprovade modellen med utrustning från Logosol.
Klas Bengtsson har arbetat med Logosol från tidigt 90-tal. Som forskare på lantbruksuniversitetet använde han Solosågen som redskap i utbildning och forskning. Senare som konsult för att skogsbolag och skogsägare skulle lära sig förstå värdepotentialen i sina egna skogar. Klas önskemål om att ta med sig Solosågen som bagage på flyget löstes med att linjalen delades på mitten och sattes ihop med en skarvbit. Så ser alla Solosågar ut idag.
Klas Bengtsson
