Vad händer om man inte snabbt tar hand om stormfällda granar?
Det vet Anthony Danielsson i Tävelsås söder om Växjö.
– Barkborrarna har tagit nästan lika mycket skog som Gudrun gjorde, säger han.
Familjen bor på en släktgård, som kommer från sambon Ann-Maries sida. Boningshuset uppfördes på 1860-talet, men är troligen äldre och flyttades till den nuvarande platsen i samband med laga skiftet.
– Det finns omotiverade urtag och liknande i stockarna, berättar Anthony som renoverat huset in till själva timmerstommen.
Det skogliga intresset kom in i hans liv med Ann-Marie. Han drev under en period taxiåkeri som såldes i mit ten av 1990talet. Idag arbetar han som trafikingenjör vid Länstrafiken Kronoberg.
Sågverk bättre än aktier
– Jag placerade intäkterna från för säljningen i aktier, men ska jag vara ärlig så var det ett tråkigt sätt att använda pengarna, tycker Anthony.
En del av aktierna omvandlades till en SH230 Solohyvel från Logosol. Han fick blodad tand och kompletterade med en Solosåg, utrustad med elsågaggregat och matning samt en DH410 panelhyvel. Senaste investeringen är ett bandsågsaggregat.
Det var tur att sågverket redan fanns på plats när stormen Gudrun ödelade de småländska skogarna natten till den 9 januari 2005. Den natten knäcktes och fälldes 4000 kubik meter träd i släktskogarna. Alldeles för mycket för att en Solosåg skulle göra särskilt stor skillnad.
– Det blev mycket sågat, men det mesta fick skogsmaskinerna ta hand om, minns Antony.
Året efter kom stormen Per, men det stora problemet efter stormarna är barkborrarna. De har förökat sig i stormfällda granar som inte hunnit transporteras ut ur skogen i tid.
Barkborrarna förökar sig
– Jag hoppas att vi sett kulmen. Per och barkborrarna har tagit mer skog än vad Gudrun gjorde, säger Anthony.
Det är i bekämpningen av bark borrarna som sågverk och hyvelmaskiner gjort mest nytta. Det årliga uttaget på grund av angrepp har inte varit större än att Anthony hunnit med att ta hand om det mesta. Den egna förädlingen av virket har sparat mycket pengar.
– Angripna träd går bara att sälja som brännved, trots att det sällan är något fel på virket, säger Anthony.
Stockarna kan se riktigt eländiga ut, men det räcker med att såga av en yta för att virket ska visa sig perfekt. Barkborrarna tränger sällan djupare in i veden och skulle det vara så, begränsar sig skadorna till svarta prickar och blånad. Det går utmärkt att använda till konstruktionsvirke.
Bandsåg löste problemet
– Enda problemet är väl att virket kan vara så torrt att det blir tungt att såga, säger Anthony.
Det var ett av skälen till att han satsade på bandsågaggregat. Det tunna sågbladet sågar snabbare i torr ved. Det andra skälet är att Anthony numera sågar inomhus på den gamla höskullen. Det blir inte på långa vägar lika mycket sågspån.
– Vi har visserligen hästar, men sågspån fungerar inte som strö. Det ska vara kutterspån men jag hinner inte hyvla tillräckligt mycket för att det ska räcka till, säger han.
Genom åren har han förädlat stora mängder stormfälld och barkborreangripen skog. Virket har använts för att rusta upp ladugården. Det är bara stommen kvar och en liten del av fasaden. Resten är utbytt mot egensågade plankor och bräder.
– Det här golvet är tillverkat av 32 mm spontad gran, säger Anthony och pekar på golvet på höskullen. Det är tillräckligt stark för att hålla för en fullstor traktor.
Även boningshuset är både in och utvändigt renoverat med eget virke.
Om man jämför med hur mycket allt byggmaterial hade kostat och hur lite barkborreträden inbringat, är det ingen tvekan om att sågverk och hyvlar varit minst lika lönsamma som aktier. Och bra mycket roligare.