På Noliamässan 1989 visades en av de första prototyperna av Solosågen upp. Den var gjord av aluminium och ihopskruvad med standardskruv och bult. Folk hörde ljudet av motorsågen och snabbt samlades folket runt Solosågen.
– Många skakade på huvudet och sa: “Det går inte att såga brädor med motorsåg”, berättar Bengt-Olov.

Bengt-Olov Byström växte upp i byn Hundsjö några mil norr om Örnsköldsvik. Familjen drev både lantbruk, snickeriverkstad och telefonväxel, och hade en hel del skog.

– I snickeriet tillverkade vi räfsor och lieorv (trädelen på lien). Det var också viktigt att ta vara på det naturen hade att ge, man var sparsam och slängde sällan bort något. Virket togs till byasågen och resterna blev ved. Det var avgörande att ta väl hand om sina resurser, berättar Bengt-Olov.

FÖRSTA PROTOTYPEN I TRÄ

Det fanns många företagare i släkten, och i sitt arbete på utvecklingsfonden (nuvarande ALMI) han hade dagligen kontakt med människor som startade eget.

Somrarna tillbringade Bengt-Olov och hans familj i byn Hundsjö där han växte upp. Gärna i skogen för att se till ägorna, röja och plocka svamp och bär.

– Tekniken att såga plank och brädor med kedjesåg kommer från USA. Den var i stort sett okänd i Sverige innan Logosol började bearbeta marknaden.

Bengt-Olov hörde talas om tekniken i mitten på 80-talet. Där började funderingarna på ett eget sågverk. Första Solosågen var av trä och provades på vedbacken i Hundsjö. Resultatet var över förväntan och redan den första prototypen kunde användas för att såga nya plank till lobryggan. Efter semestern tog Bengt-Olov kontakt med sin vän Hasse Frisk som jobbade på Aluminium Institutet. De tog fram den första prototypen i aluminium och en plats på Noliamässan bokades 1989.

”HÄ GÅ INT’ Å SÅGE BRÄDER MÄ MOTORSÅGEN”

När motorsågen drogs igång var det många som inte trodde sina ögon, men trots det var succén ett faktum.

– Hälften av dem var tveksamma om det överhuvudtaget var möjligt att såga brädor med motorsåg men den andra hälften beställde ett sågverk! Vi sålde 72 Solosågar där och då, berättar Bengt-Olov Byström och han riktigt lyser.

– Jag har själv haft oerhört stor nytta av Solosågen. Som skogsägare är det ovärderligt att kunna ta vara på skogen. Det var min första drivkraft. Att ta vara på naturens resurser är en kraftfull handling som känns bra i hjärtat. Med Solosågen kunde du förädla och skapa nästan vad som helst av ett träd i skogen.

FRÅN GILLESTUGAN TILL GLOBAL SUCCÉ

Familjen Byström insåg snabbt att de måste ut i landet för att visa Solosågen. Det var en helt ny produkt och det räckte inte med en annons i tidningen.

– Jag och min fru och vår då nioåriga dotter gav oss ut på vägarna för att demonstrera Solosågen runt om i landet. Mina söner tog med sig sina flickvänner och åkte på andra marknader. Det dröjde inte länge förrän vi gav oss ut i världen för att visa upp sågverket, berättar Bengt-Olov.

Kunderna blev allt fler och de började höra av sig fyllda av stolthet över att ha sågat själv och byggt något. Träd som planterades generationer tillbaka blev en brygga nere vid sjön tack vare en Solosåg. Ett annat träd som var riktmärke för bästa svampstället blev i stället en del av en ny altan på huset. Historierna om byggprojekten var lika många som kunderna.

DRÖMMAR AV TRÄ!

Dessa drömmar av trä bär företaget framåt och ut i världen med en svindlande fart.

– Vi som arbetar på Logosol får på olika sätt ta del av vilka häftiga projekt som byggs med våra sågverk. Det är en ständig drivkraft både hos familjen och andra anställda i företaget, menar Bengt-Olov.

I dag har Logosol två kedjesågverk, F2 och F2+. De har också fått sällskap av både hyvlar, snickerimaskiner och verktyg, och företaget har blivit arbetsplats för nästa generation. Idag arbetar hela familjen Byström i Logosol på olika sätt. Malte Frisk är numera VD på Logosol tillika son till Hasse Frisk som nämndes tidigare i artikeln.